Mjukstart är det som gäller för Britta skrev jag tidigare och mjukstart har det varit. Nejkommandot väntade jag medvetet med för att om möjligt kunna filma när jag för första gången skulle låta Britta veta vad jag menade med mitt Nej.

Vinden var kall för en liten pointer. Foto Gisela Axell

Lite jobbigt var det onekligen att låta bli att säga nej när hon en kväll gick till våldsam attack mot mina fötter och med full kraft satte sina vassa valptänder i mina tår.

Nu äntligen vet Britta vad som menas med ett Nejkommando och tillfället när hon fick lära sig detta blev filmat precis som det var planerat. Kanske kan episoden komma till användning i den tredje filmen?

Britta är en riktigt smart liten valp, om nu valpar kan vara smarta, och i synnerhet en pointervalp… Hon är fortfarande lika trevligt att ha att göra med men nog hade jag önskat att hon var något mindre självständig. Känslan för var den övriga flocken är har Britta ingen större koll på, hon fortsätter i godan ro att utforska omgivningen när jag själv och de övriga hundar flyttar oss till någon ny plats – nåväl detta får vi jobba på.

Träningen följer väl i princip det schema som jag brukar använda. Inkallningen ska inom någon vecka vara mer eller mindre hundraprocentig och så klart ovillkorlig även om det är lite störningar. Stannakommandot börjar fungera riktigt bra inom rimliga håll och spontanapportering har vi börjat med så smått.

Bakslag
Vem gör inte fel ibland, så också jag. Häromdagen hörde jag ett vilt kacklande från våra dvärghöns som spankulerar fritt omkring på gården. Räven tänkte jag och sprang – men inte då det var Britta som med fjädrar i munnen hade inlett en vild jakt på hönsen. I detta ögonblick fungerade inte vare sig nej, stanna eller inkallning, det vill säga dags för en påminnelse.

Det var nu det gick lite snett. Som alla vet är jag en lugnt och timid människa som sällan blir arg hmm… Mina höns är jag rädd om och korrigeringen blev lite väl tuff för en mjuk liten pointervalp. Så lätt det är att skapa flykttendenser om man gör fel och har fel tajming. Nåväl, även hundarna tar för hårt i varandra ibland så ingen större skada skedd men det tog ett par tre dagar med försiktig träning innan förtroendet var helt återställt.

Fågelsituationer
Nej nu menar jag inte höns, några rapphönstuppar springer runt utanför voljärerna och självklart är detta intressant för en liten pointer. Lika kul att se varje gång en valp visar vad den är skapt för. Försiktig ansmygning, stramt stånd och några sekunder senare full fart mot tuppen, för att när den tog till vingarna sätta sig med en något förvånad och frågande uppsyn. Självklart lägger jag mig inte på något sätt i de här första spontana fågelkontakterna bortsett att jag med tanke på indicenten med hönsen bjöd på en massa beröm i samband med den här fågelvittringen.

Nej – det är inga som helt problem att vänja hundarna vid att tamhönsen runt huset är förbjuden villebråd men att fälthönsen är riktigt riktigt positivt att hitta.

Detta inlägg postades tisdag, 21 april, 2009 kl 19:26 i nyheter. Du kan följa svar via RSS 2.0 flödet. Du kan lämna en kommentar, eller en trackback från din egen sida.