Trevliga dagar med weimaraner
Peter Nilsson och jag var för tredje året i följd inbjudna att hålla i en av grupperna på weimaranerklubbens pingstläger. Pingstlägret brukar vara en trevlig tillställning med ekipage från i stort sett hela landet. Årets läger var inget undantag, trevligt var det och massor med ivriga hundar och förare som tränade från tidig morgon till sen kväll. Om jag minns rätt skrev jag efter förra årets läger att nivån på både förare och hundar var på uppåtgående, precis detsamma kunde vi konstatera i år. Fler och fler förare har bra kontakt med sina hundar och fullt acceptabel nivå på lydnaden.
Att klubben har en hel del uppfödare som jobbar med jakten i fokus och ställer upp för sina valpköpare är så klart en av förklaringarna till att det går åt rätt håll. Klubben har också väldigt många medlemmar som ställer upp och lägger ned massor av tid – en eloge till er alla!
En bra fråga
På ett weimaranerläger träffar man väldigt många som har sin första jakthund, många är dessutom inte jägare – ännu. Med andra ord blir frågor och diskussioner ofta lite annorlunda. Måste säga att jag blev lite ställd när jag fick följande fråga efter vår träning på stoppkommandot ”varför låter alla så arga när ni kommenderar stanna”
Efter en stunds eftertanke måste jag nog säga att det var de här dagarnas bästa fråga. Tänk till lite och kom gärna med en kommentar och ett svar på varför vi låter så arga…
Svaret på frågan; För att vi är så jävla rädda att hunden inte ska stanna…
Anders,
Stort tack för två mycket intensiva och givande dagar på lägret.
/Frederik & Gråben (som numera tar och håller apportbocken och bär den – en liten bit i alla fall)
Angående stanna…bra fråga. När jag körde lydnad oxå så valde jag kommandot stå för att det var en stavelse….men frågan är helt klart en tankeställare. Litar vi inte på våra hundar? Jag tänkte på tonfallet och antalet en gång när jag såg en video med fågelsituationer med väl kända och etablerade hundar och förare. Tyvärr Anders har jag inte sett dina filmer än. Ska bli spännade. I jaktsituation har jag inte koll på hur jag låter men i trädgården har jag tänkt på att det är mer tajmingen än tonfallet. Känns väldigt bra att kunna lugnt och sansat säga stanna när tonårsgrabbarna vill köra ikapp med moppen.
Måste tacka Anders och Peter för en mycket givande helg, så mycket att ta in och på så kort tid. Ni gav mig och Rosa en mycket bättre fortsättning på vår relation .TACK
[…] Anders har skrivit om SweiK:s pingstläger på sin hemsida. […]