Under ett par dagar nu har jag, tillsammans med Sten Christoffersson, pratat och visat dressyr av stående och stötande hundar för årets kull av blivande viltmästare. Mitt intryck av Öster Malma kan kortfattat beskrivas så här: Väldigt välskött, väldigt trevlig personal, otroligt god mat och ett mycket trevligt bemötande från alla jag träffade – tack för det!

En sak saknas på Öster Malma
Varför en så fin anläggning med så mycket hundar och hundfolk inte har ett inhägnat område för hundträning är en gåta och en stor miss! Stor del av året kan en hundträning av klass inte bedrivas på området som jag ser det – synd säger jag bara, det kostar inte mycket och mark finns det gott om. Hoppas på att få se ett hägn vid nästa besök.

Skillnad på kursdeltagare och kursdeltagare
Mer än nittiofem procent av dem jag normalt har på mina kurser är människor som prioriterar ett pris på jaktprov högt och vill träna för detta. I och för sig är de flesta också jägare och ser det som en självklarhet att allt ska allt fungera på jakten.  Dagarna på Öster Malma var annorlunda – det var yrkesjägare med prioritet ett en fungerande jakthund. Småsaker som exempelvis lite slarviga avlämningar stod inte högt på listan över vad som ansågs viktigt. För mig var det både kul och nyttigt att lyssna på de här grabbarna med all deras samlade erfarenhet av jakt av det mest skilda slag. Det är alltför lätt att fastna i sitt eget sätt att träna och tänka.

Sten Christoffersson
Att lyssna på Sten när han pratade om spanielträning och att se hans bilder var som väntat en höjdare och gav också mig lite nya infallsvinklar på träning. Trevligt och kul framfört med otroliga bilder. Är det någon som vill ha några trevliga timmar på en sammankomst så är det ett säkert kort att försöka få dit Sten och prata om spanieljakt.

Yrkesjägare väljer bort münster och weimaraner…
Nåväl, nu vet jag inte om detta gäller generellt men vad jag såg av raser i den här samlingen så var det labrador, vorsteh, wachtel och en jämte. Jag ställde frågan varför ingen valt münster eller weimaraner – för att slippa bli mejlbombad av uppfödare till dessa raser så skriver jag inte vad jag fick för svar – ni kan gott vara lite nyfikna…

Labrador var helt klart den populäraste rasen vilket kanske inte är så förvånande med tanke på all apportering det ofta är frågan om och allt annat en labbe kan användas till. Vorsteh var det några som var tveksamma till och hänvisade då till att det blir allt mer fågelhundar av dem – den diskussionen har vi också inom klubben och detta är väl värt att fortsätta fundera över!

Detta inlägg postades onsdag, 20 maj, 2009 kl 19:18 i nyheter. Du kan följa svar via RSS 2.0 flödet. Du kan lämna en kommentar, eller en trackback från din egen sida.