Om PET-flaskor och vad en brakskit kan betyda…
Med så mycket hundmänniskor som jag träffar blir det onekligen en och annan god historia under kvällarna. När det drar ihop sig för eftersöksgrenarna kan väl ett par historier, som dessvärre lär vara sanna, vara på sin plats. Men notera att det är berättelser jag hört och alltså ingen som jag kan bekräfta sanningshalten i.
Alla som sett mig föra mina hundar på träning eller prov vet att jag, som beröm och uppmuntran till hundarna, klappar i händerna. Jag har också nämnt varför i bok och filmer. Flera av mina kursdeltagare gör på samma sätt. En av dem berättade att domaren vid ett prov i eftersöksgrenarna förbjudit handklappning av den anledning att detta skulle kunna betyda apport och då medföra neddrag i betyget. Inte utan att man tar sig för pannan, vad mer ska vi förbjuda? Med ett regelbundet intag av ärtsoppa borde man kunna träna att en brakskit betyder apport. Och det finns så mycket mer, om jag lyfter på kepsen skärper mina hundar till sig på direkten, som valpar har det hänt mer än en gång att de fått kepsen i huvudet när de varit olydiga. Böjer jag mig ned och knyter skon skärper det också till sig, ni får själva räkna ut varför. Och även detta skulle ju kunna betyda apport. Men för att det ska bli lika för alla kanske vi ska skriva in i reglerna att både brakskitar, lyfta på kepsen och knyta skor är förbjudet. Eller kanske ska vi helt enkelt betona på domarutbildningarna att proven ska motsvara jakt och att det väsentliga är att viltet kommer in på rimligt tid…
PET – flaskor
Nästa historia handlade om en hund som vid sitt vattenarbete kom tillbaka med en PET–flaska och tro det eller inte fick godkänt på sitt arbete ”för den låg i hundens väg”! Själv har jag på ett prov varit med om att en hund kom upp med en liten badboll, eller om det nu var en fotboll, och då fick starta om på nytt…
Under ett antal år jagade jag änder i vassarna utmed Göta älv och jag säger bara det att om mina hundar hade apporterat alla PET–flaskor och allt vad som flöt omkring i vassarna där, ja då hade det tagit en helvetes tid att få in det påskjutna viltet och vi hade knappast levt upp till vad lagen säger om att påskjutet vilt snarast ska avlivas.
En stilla önskan är vi i reglerna eller de hemliga domaranvisningarna skulle kunna få en rad om vad som ska godkännas eller vad som ska kunna ge en omstart. Badbollar, platsbåtar, PET–flaskor, gummiankor eller vad man nu kan tänka sig hitta i vassarna. Eller ta upp på domarutbildningarna att uppräknade föremål inte räknas som jaktbart vilt. Visst – jag är övertygad om att även mina hundar någon gång kommer att komma upp ur vattnet med något ”kul föremål” men jag lovar – jag kommer att acceptera ett ej godkänt och gå hem och träna vidare. Det är bara att hoppas att det inte händer på ett riksprov…
Ha en fortsatt fin sommar!
/ Anders L