Miljöbyte och chans till lite fågelvittring för valparna var anledningen till att några Q-valpar med vidhängande förare träffades på Långtora för ett par halvdagars träning. Att åka till Amir är en garanti för ett gästfritt och trevligt bemötande och så klart mycket fågel och bra marker.  

En rutinerad man med rätt inställning
Under ett par kvällar blev det tillfälle till att diskutera hund och träning med Amir.
Jag måste erkänna att jag Ibland blir trött på att försöka diskutera med en del ”experter” jag träffar. Experter som har tränat och i bästa fall lyckats med en eller ett par hundar och som efter detta tror sig veta det mesta. Att diskutera med Amir, som har som yrke att jobba med stående hundar och som tränat och fört mängder med hundar var däremot en befriande upplevelse. Det tog inte lång stund att inse att Amir har lärt sig väldigt, väldigt mycket sedan vi första gången träffades på ett prov 1997.  Trots sin kunnighet och sin erfarenhet har han en ödmjuk inställning och är öppen för att lära mer.

En hel del har Amir och jag gemensamt i vårt sätt att träna hundar men givetvis finns det skillnader, inte minst hur vi jobbar som instruktörer för en grupp hundägare.  Ett och annat i Amirs sätt att jobba kommer jag tveklöst att ta till mig och prova här hemma under jobbet med mina egna hundar.  Den dagen då jag tror jag kan allt lovar jag att hitta på något annat än att träna hundar… Alla som jobbar med hundar, åtminstone de som jobbar som instruktörer, borde då och då åka ut och se sig om och se hur andra tränare jobbar – det skulle åtminstone deras kursdeltagare ha glädje av…

Ser nu fram mot ett besök av Amir på någon av mina egna kurser här hemma, en gissning är att det kommer att ge oss båda två en hel del…

Q – kullen för fågel
Valparna är snart sex månader och förväntningarna på dem att sköta fågel var, och ska inte vara, stora. Men att tidigt ge valparna positiva erfarenheter i fågelmiljö och prägla dem lite på det som ska vara huvudintresset i livet är aldrig fel. Fullt tillräckligt med fågel hade vi och visst blev det en del stötar men också fullt kompletta situationer – inte så tokigt inte… Min lilla pointer Astrid var givetvis med, hon är ju några månader äldre än Queen och skötte nu fasanerna på ett sätt som lovar väldigt gott. Lite fältsök blev det också tid till men här imponerar inte Astrid än så länge. Jämfört vad hennes far Asco presterade i samma ålder finns det en hel del att önska när det gäller reviering. Men vi får väl se vad som händer längre framåt våren, Astrids erfarenhet av rapphöns på fälten är inte stor än så länge.  För småvalparnas del blir det så klart inte så mycket till fältsök men att känna lite på stubben på en ny plats kan väl alltid vara bra…

Detta inlägg postades måndag, 16 januari, 2012 kl 17:40 i nyheter. Du kan följa svar via RSS 2.0 flödet. Du kan lämna en kommentar, eller en trackback från din egen sida.