Släppa efter eller inte… Och så lite om sociala medier…

Åtta grader varmt, sol och snöfria fält, så jäkla skönt! Hann nog inte mer än vakna innan hela flocken satt i bilen på väg ut till markerna. Apportering, dirigering och allt vad det nu kan vara väger ganska lätt jämfört med att få släppa unghundarna på fälten.

Queen har börjat ta för sig av marken men någon riktigt fart på henne är det inte ännu. Det råd jag brukar ge till andra är att låta hunden i stort sett gå som den vill, hålla tyst, och inte börja styra upp söket innan hunden springer för fullt och vet vad den ska göra på fältet.  Hmmm… Att dela ut goda råd är lätt men att följa dem är inte lika lätt. Jana släppte jag för långt i början och har i färskt minne allt jobb jag hade med att hämta in henne igen.  Fortfarande är hon inte helt lätt att hålla på den mark jag vill jaga på men ok – där har jag mig själv att skylla då hon under jakten får gå i stort sett som hon vill.

Lite av Jana ser jag nu i Queen, det ju Janas valp. Queen tenderar att på stora fält dra mot fältkanten och horisonten och som det ser ut har hon ingen tanke på att vända hemåt igen. Måste erkänna att det är lite svårt att vara tyst då. Nja – jag vågar nog inte chansa utan jag kommer nu under några dagar att hålla henne inom ett rimligt håll, kanske släppa ett hundratal meter, i sida och så klart inte heller låta henne dra iväg framåt i marken. Visst, jag vet, söket kommer att gå ned än mer i fart och intensitet men den smällen får vi ta. Jag försöker läsa henne, hålla bra koll och är hela tiden beredd att släppa på tyglarna… Det måste så klart vara kul för en unghund att springa på fälten!!!

Astrid
Astrid är det inte mycket att säga om, vidden ökar, revieringen finns där men måste fortfarande putsas på men tveklöst kommer den att bli helt ok. Farten – ja, här har vi inga problem och kul nog så minskar inte farten trots att jag griper in och putsar lite på söket då och då.

Sociala medier på gott och ont…
Läste ledaren i Svensk Vorsteh för en tid sedan där vår ordförande ondgjorde sig över att det här och var på internetsidor förekom kritik i nedsättande ordalag mot enskilda personer, domare funktionärer mm.  Detta lär vi nog få lära oss att leva med, på gott och ont. Om nu kritiken sker på ett nedsättande sätt – ja det är så klart inte bra men så länge den som kritiserar någon eller något gör det öppet och ärligt under sitt eget namn går det ändå att skapa en dialog som det kanske kan komma något gott ur. Att på olika sätt försöka stoppa öppen kritik på nätet tycker jag inte är bra. Vad får vi då i stället? Anonyma inlägg så klart och det om något är illa.  Anonyma påhopp är det värsta och fegaste jag vet och jag hoppas jag varit väldigt tydlig med att kommentarer här på sidan med kritik mot någon måste skrivas under med namn!

Skitprat och kritik kan ju förekomma på fler sätt. Det finns ju de som ägnar sig åt att via mejl baktala och prata skit om folk – som jag ser det är detta betydligt värre än öppen kritik, det går inte att värja sig mot –  och man vet ju aldrig riktigt var mejlen hamnar…

Jodå jag får en del mejl med skitsnack om både mig själv och andra. Och om någon tycket det är kul att läsa lite kritik riktad mot mig så är det bara att söka i några forum på mitt namn så hittar ni säkert en del att gotta er åt. Måste säga att det finns en del av kritiken mot mig som jag läst och  som är fullt berättigad och som har fått mig att föröka skärpa till mig… Men å andra sidan att få gamla gubbar att ändra sig är värre än att lära gamla hundar att sitta…

9 kommentarer till “Släppa efter eller inte… Och så lite om sociala medier…”

  1. Tommy Nilsen skriver:

    Hej Anders
    Helt utrolig hva folk skriver på nettet, jeg har skumlest litt på det såkalte ”forumet” og landins dressyr metode . De snakker om bank, juling slag og strøm osv i oppdragelse av en hund. Jeg må si at jeg ble overasket, For det er faktisk ikke snakk om noen av delene. fy f…… hvor mye skit de kan snakke og skrive om. Lurer på om noen av de har en fågelhund? :-) eller har dressert en fågelhund?. Nei fri oppdragelse finnes ikke i hundeverden. Et lite eksempel… om valpen forsøker å knycka tuggbenet av mamman och valpen får en kraftig koreksjon och beskjeden fra mamman er at det gjør du ikke en gang til, situasjonen i sig selv blir att det gjør vondt for valpen. Men Det er kansje en grusom situasjon å se på for den type mennesker. Faktisk så er lederskapet den første grunnstenen en legger for videre dressur.- Valpen skal lære hva som er positivt og negativt, skille mellom ja og nei.Den hund som har en flokkleder blir en lykkelig hund for resten av livet.
    Nei Anders jeg synes att det blir uberetigt mye skitsnakk.

    mvh
    Tommy

  2. anders skriver:

    Hej Tommy
    Det där med ström har jag inte läst, mejla gärna en länk. Det finns inte någon och kommer inte att finnas någon som har sett mig eller kommer att få se mina hundar med ett el-halsband. Om någon skriver det måste jag säga att jag blir lite förbannad och om personen har ett namn så vill jag gärna gå vidare med detta för rena lögner kan man bara inte få skriva opåtalat…

  3. Tommy Nilsen skriver:

    Hej Anders
    Som sagt har jeg skumlest og det står ikke direkte at du bruker strøm, det står nevnt i forumet i forskjelige sammenheng, jeg sendte deg en mail til en lenk som du kansje har sett?

    Tommy

  4. Anki Blomqvist skriver:

    Det där var bra Anders!!! Jag går nu ur vorstehklubben efter över 40 år och det är nog den där ledaren som fällde avgörandet. Nu har jag haft otur med hundar och blivit ganska tilltufsad på olika vis och jag inser nog att nu får det vara nog. Jag skaffade vorsteh igen efter att ha varit utan under ett antal år, men när jag gick i pension tänkte jag att jag nog hade kapacitet för att fostra ännu en vorsteh. Jag hade inser jag nu tidigare haft en stor tur med de individer jag fått och trodde väl att sådana var de våra kära hundar.
    Så först fick jag nu en som sprang och gömde sig bara jag tittade på henne, uppfödaren har nu visat hur fel jag hade och med benägen hjälp fått henne meriterad. Sedan letade jag efter en till och gick då på mina gamla linjer och fick en som var gudabenådad på många vis men för hård för mig. Hon gick på och bet mig helt oprovocerat riktigt illa och vi avlivade henne direkt.Det är en stor sorg och det känns riktigt hemskt att veta att jag aldrig mer ska ha en vorsteh, men så är det. Jag har inte betalat min avgift till klubben och kan inte delta i en klubb som har en ordförande som bara vill lägga locket på och skriver en sådan ledare.

  5. anders skriver:

    Ok Tommy, då förstår jag och det är lugnt. Då jag skrev några inlägg om Anders Hallgren och velourmaffian rörde jag om i getingboet ordentligt. Den kritiken som kommer från köttbullefolket och alla de som tycker det är fel att dressera hundar såsom hundarna själva gör har jag svårt att ta på allvar. Men alla som kommer med kritik är välkomna hit och se mina hundar och det liv som de lever. Gissar att många hundar skulle må bättre om de fick leva i den frihet mina hundar får!

  6. anders skriver:

    Det är många som instämmer med dig Anki. I ett samhälle som blir allt mer tillgängligt tack vare nätet känns det helt klart som fel väg att försöka mörka och lägga locket på. Ligger locket allt för hårt på grytan när den kokar finns alltid risken för en explosion… Men visst, det är lätt, ibland alltför lätt, att fatta tangentbordet när man är förbannad och vill tycka till om något. Jag försöker att vänta någon dag eller två och läsa vad jag skrivit en extra gång innan jag lägger ut det på hemsidan – men alltid finns det någon som retar sig på vad man skriver…
    Och en sak till – har du inte funderat på en liten pointer så här efter pensionen. Det ligger lite i vad Christine sa härom veckan ” Anders, ska vi ha någon mera hund ska det vara en pointer, de är så lätta att ha och göra med”

  7. Carina Gidlund skriver:

    Blir så full i skratt då jag ser bilden på Kickan i action. Våran Morris (Malte) ser lika dan ut…..:)Liten aning mer vit på pannan men annars är dom som kopior av varandra…
    Ha en bra helg/Magnus och Carina

  8. Anki skriver:

    Tack Anders för din mycket sympatiska ”feed back”. Ditt förslag om en liten trevlig pointer låter ju frestande. Nu så är det så att vi säljer av våra fina fågel och småviltmarker för att flytta närmre barn och barnbarn och jag har fått lova mannen i mitt liv, inga mer hundar. Vi får väl se om jag kanske tröstar mig med någon liten sällskapshund eller jag kanske skaffar en ”ragdoll” från din kära hustru. Skrivandet kommer jag nu göra i än större omfattning typ granskande’ det behövs! Det behövs lite konsumentupplysning i dessa dagar när det blivit så mycket business i hunderiet.

  9. Peter Nilsson skriver:

    Hej Anders och alla ni andra,

    Sitter på en öde flygplats i Kina och längtar hem till Svedala, till fru och tre jaktsugna vorstrar. Fördriver tid med att besöka diverse hemsidor, läsa bloggar och inlägg. Får lite extra tid att reflektera över ett som annat – appropå sociala medier, skitsnack, ryktespridning och en klubb som vill lägga locket på.

    – Skitsnack, ryktesspridningar och elaka tungor, kan inte stoppas. Det har nog människan hållit på med sedan hon uppfann talförmågan…

    – Människan är inte så dum som man kan tro, hon är mycket dummare. Speciellt i flock kan hon hetsas till mycket som hon egentligen inte skulle kunnat preestera själv…

    – Det skriva ordets makt är underskattad. Läsaren lämnas ensam att fritt tolka vad som skrivits, för att inte tala om allt som står mellan raderna. Långt i från alla skribenter har den insikten, i tider av fri ocensurerad och icke sakgranskad publicering.

    – Att öppet våga stå för det man tycker är ingen utbredd talang hos oss människor. Tror inte det blivit värre nu än tidigare, men sätten att komma till tals är betydligt fler…

    – Jantelagen, eller bristen att kunna glädjas åt andras framgång, är som ett gödsel för skitsnackandet. Uppenbarligen gillar vi den doften…

    – Hundfolk, oavsett ras, som ägnar sig åt en subjektivt bedömd sport har alltid haft olika åsikter, baktalat och skitsnackat. Det hör liksom till…

    I allt ovanstående ska en klubbverksamhet försöka existera och gärna utvecklas. Ingen lätt uppgift när ingen egentligen vill ge den tid som krävs i en ideellt driven verksamhet. Att leda en klubb är alltså ingen enkel uppgift. Det kräver förmodligen mer än de allra flesta av oss förstår eller klarar. Och de få som kan klara jobbet kanske inte vill…

    Skit jakt på er
    //Peter

    ”glöm inte berätta för alla du möter varför det är så kul med våra jakttokiga vorstrar”

Lämna en kommentar