Kul och mindre kul…
Genombrott för Hulda
Vi börjar med det trevliga. Skrev en del om problem med Huldas apportering i går och redan i dag kom genombrottet. Satte mig på stubben och tänkte till och provade en ”ny grej”. Tog med mig min praktikant Olivia, som Hulda är superförtjust i, ut på gräsmattan. Satte hulda bredvid mig stoppade in fasantuppen i munnen på henne och lät sedan Olivia, som stod ett tiotal meter därifrån locka på henne. När Hulda glatt sprang till Olivia blev det så klart stora famnen och beröm från oss båda två. Olivia lät sedan Hulda få fasanen och så bar det av till mig och återigen stora famnen. Ett par gånger under dagen upprepade detta och så plötsligt ramlade polletten ned. Hon greppade själv och visade samma glädje som när vi kör med rapphöns eller dummy.
Rapphöns i markerna
Kul grej nummer två. Var ute i markerna i dag, släppte några fasanhönor och förberedde voljärerna för säsongen. Fick rapport av markvärden att det finns rapphöns lite här och var i marken – och fasaner. Underbart när fåglarna klarar vintern och förhoppningsvis lär vi få några kullar på marken.
Ibland funderar jag lite över etiken i att sätta ut rapphöns på marker där det är noll förutsättningar för att de ska övervintra och föda sig.
Mindre kul
Har fått rapporter om att det finns instruktörer ute i landet som här för hårda mot hundar och då hänvisar till och säger ”så här har Landin sagt att man ska göra”. Detta gör mig helt enkelt förbannad. Visst kan jag ta i rejält med en hund och ibland rekommendera detta. Men, då är det med just den hunden jag har framför mig och en hund jag vet att detta måste till på och banne mig det gäller inte för så många hundar. Kan man inte läsa hundarna och se när hunden signalerar undergivenhet så ska man kanske ägna sig åt något annat än att träna hundar!!!
Det är mer än en förare som fått sig en rejäl skrapa och någon gång fått lämna en kurs här hos mig för att denne varit för hårdhänt och negativ mot sin hund.
Hör ni att någon säger något liknande när ni är ute på kurs är jag glad över ett mejl!
Apporteringstips
Juha från Finland hade läst vad jag skrev om Huldas apportering i går och hörde av sig med ett tips. Han hade haft ungefär samma problem och jobbade så att varje gång han kom hem från jobbet gav han sin hund någonting att ha i munnen. Det vill säga att varje gång få bära när husse kom hem blev en riktigt kul sak. Det tog inte lång tid innan det gick bra med både fasan och alfågel…
Tack för det tipset Juha! Fler tips är alltid välkomna här på sidan…
Greppar rejält
Härligt Hulda!
De är kul att du uppdaterar sidan med lite nytt hela tiden, jag har ju legat sjuk hela midsommar helgen då är de bara hulda som piggar upp!
Tack Jimmy men i dag orkar jag inte du får kolla lite på valpbilderna jag la ut på face Book – det var det enda jag orkade med efter helgen…