RAGDOLL, en
raspresentation.
Ragdoll är en
katt som på kort tid blivit mycket populär i Sverige och det är kanske
inte så konstigt eftersom den passar så bra till innekatt och
har ett ”hundlikt” beteende. Många är de som har haft andra katter och som
sedan skaffar en Ragdoll och konstaterar att ”det är ingen katt jag har
köpt utan en slags hund”…
Ragdolls har funnits i Sverige sedan 1993 och på denna relativt korta tid har
den seglat upp på 4:de plats på Sveraks 10-i-topp. Bara det säger en del
om dess popularitet. Antalet Ragdolls har ökat enormt, på gott och på ont
som hos alla raser som blir populära.
Varför vill man då skaffa sig en Ragdoll?
En Ragdoll
skaffar man sig om man är en ganska lat kattägare, som vill ha en katt som
är kelig utan att vara påflugen, som inte river huset, som är mycket
lätthanterlig och som inte kräver mycket pälsvård. Och naturligtvis om man
vill ha en vacker katt att vila ögonen på…
En Ragdoll är
perfekt att ha som innekatt, den är lugn utan att vara för lugn och
tråkig. Den är nyfiken och vill vara med överallt. De är mycket keliga
utan att vara påträngande, sitter helst intill men även i knäet. Det är
ingen tuff katt, backar hellre än försvarar sig. Den kommer bra överens
med andra katter och husdjur i familjen.
En Ragdoll är en
oerhört snäll och lätthanterlig katt, det är väl det mest utmärkande
draget hos dem enligt min åsikt. Eftersom den är sådan, så är den också
väldigt lättskött i övrigt, inga konstigheter med att klippa klor, bada,
åka till veterinären eller ge eventuell medicin.
En Ragdoll är en
ganska klumpig katt, mina katter hoppar exempelvis inte upp på köksbänkar,
de har nog inte upptäckt att de kan det. De går att stänga in bakom ett
galler, typ kompostnät eller dylikt, mycket praktiskt ibland.
De gillar att
ligga mitt på golvet där de kan ha uppsikt på vad som händer, gärna på
rygg med benen spretande vitt isär.
Utomhus håller
den intill sin ägare och är inte så pigg på egna små äventyr, i början i
alla fall tills den känner sig trygg i omgivningen.
Att de fick
namnet Ragdoll beror på att de har den egenskapen att, när de vill och
känner sig trygga, slappnar av så totalt att de blir som en trasdocka.
Särskilt väl ser man det på små kattungar när man lägger dem på rygg, de
bara ”dör”.
En Ragdoll är en
semilånghårskatt. Pälsen är mycket lättskött och med en päls som har en
bra pälskvalité så tovar den sig inte alls, medan på andra kan det blir
små tovor just under fällningen. Pälsen skall kännas lite kall vid
beröring, kall och len. En domare sa en gång att det var som att ”smeka en
camenbert-ost” när man klappade en Ragdoll.
Det är en
tilltalande katt att se på för de allra flesta, stor långhårig, inte för
trubbig och inte för spetsig, stora blå ögon som ser snälla ut. Om man ser
en bicolour Ragdoll så vet man direkt att det är en Ragdoll. Ingen annan
ras har det specifika utseendet som en bicolour har, det vita upp och
nedvända V:et i ansiktet, de blå ögonen, färgerna, så vacker! Men även de
andra varianterna är tilltalande, faktum är att de flesta som inte har
haft raskatt förut föredrar colourpoint eller mitted varianten, för de ser
mer ut som en raskatt anser de. De flesta så kallade utställningsmänniskor
föredrar bicolour varianten.
Lite fakta om
rasen.
Eftersom Ragdoll
är så kallade maskade katter så föds också de vita. Det tar lång tid för
en Ragdoll att utvecklas, till både kropp och färg. En Ragdoll är inte
helt färdig förrän vid 3-årsåldern. Det verkar dock som om de Ragdolls med
så kallade amerikanska linjer blir fortare färdiga, de växer inte ur sig
så mycket som de med de gamla engelska linjerna kan göra. När katten vuxit
färdigt så väger en hona 3,5-5 kg och en hane 6-8 kg.
En av nackdelarna
till att rasen vuxit så fort, är att det idag finns lite för stora
olikheter vad beträffar typen. Här är även domarna oense om vad som
föredras, det kan man se på utställningar där den en Ragdoll blir
nominerad ena dagen medan nästa inte ens blir klassvinnare. Temperamentet,
det snälla lugna som är dess största kännetecken, har även det blivit
ojämnt i och med att rasen har blivit så populär, men uppfödarna är mycket
medvetna om det som tur är, så de allra flesta är mycket lätthanterliga på
utställningar idag.
Precis som inom
andra maskade raser så har Ragdolls förutom de vanliga färgerna brunt,
blått, choklad och lila, nu även rött och tabby kommit för att stanna på
våra Ragdolls. I början var det ganska så stort motstånd mot dessa
varianter på Ragdolls, mest i övriga Europa, men det verkar ha vänt och
fler och fler använder rött och tabby i sin avel. De får på så sett en
bredare avelsbas som inte är att förakta.
Till Sverige kom
den första tabbyn år 1998. Från England kom också den första bruna
sköldpaddsmaskade år 1998. Fler och fler importer av de nya varianterna
kommer nu hit. Än så länge så har tyvärr inte de röda samma goda typ, så
uppfödarna av de nya färgerna måste arbeta på det och välja avelsmaterial
med omsorg.
Choklad och lila
på Ragdolls är mycket svårt att se eftersom färgen på Ragdolls utvecklas
så sent. Att det är svårt med färgen kan man se inte minst på
utställningar för en del domare säger med bestämdhet en färg medan nästa
säger en annan. Men de senaste åren har det blivit alltmer vanligt med
lila och choklad tack vare att man kan göra ett DNA-test för att få reda
på vilken färg katten har, eller om den bär på färgen choklad eller ej.
Detta gör det lättare att renavla på just den färgen.
1992 godkände
FIFe ragdoll som ras, men bara bi-colour-varianten fick certifikat-status.
Från och med 1
januari, 1997 fick colourpoint-varianten certifikat-status, och från och
med den 1 januari 1999 så fick även den tredje varianten, mitted,
certifikatstatus.
Från början har
endast färgerna brun, choklad, blå och lila varit godkända, men från och
med 2005 så är även röda och tabbymaskade Ragdolls godkända.
Importer av
Ragdolls till Sverige kom i början främst från England, men även på senare
år har det kommit Ragdolls från Australien, Nya Zeeland, Finland, Danmark,
Holland, Spanien, USA och Kanada.
Nu när
karantänskravet från Nordamerika hävts så har det importerats flera
Ragdolls därifrån.
Men vi har även
exporterat en hel del Ragdolls från Sverige till andra länder. Ragdolls
födda i Sverige finns nu i USA, Kanada, Australien, Japan, Schweiz,
Holland, Österrike, Frankrike, Tyskland, England, Italien och samtliga
nordiska grannländer.
Ragdollägarna är
mycket flitiga utställare och det är ofta Ragdoll i panelerna. Det är
enligt många domare en hög kvalité på de Ragdolls som finns här i Sverige.
Flera exporter från Sverige har också gått bra på utställningar utomlands.
Två svenskägda
Ragdolls blev först i Europa att bli Europachampion. Den första
colourpointen i Europa som fick titeln EC var Regalis Banjo Patterson,
importerad från Australien, ägare Christine Landin. Den första mitteden i
Europa som fick titeln EC var Trendipuss Billy Boy, importerad från
England, ägare Åsa Hammarlund.
Vitfläcksanlaget.
Det finns tre
olika mönstervarianter av Ragdolls. Colourpoint, mitted
och bicolour. Det är en mycket intressant ras att arbeta med
eftersom man har kommit underfund med att den har två olika slags
vitfläcksanlag, enkelt kallat ”van-genen” och ”vitfläcks
genen”.
Van-genen som ger
bicolour, har genotypsbeteckningen Ss och vitfläcksgenen som ger
mitted, har genotypsbeteckningen sms. Vangenen är en dominant gen
och kan alltså inte bäras utan att synas. Vitfläcksgenen är också en
dominant gen, men som kan ”maskeras” av en van-gen.
Man antog först
att en bicolour helt enkelt var homozygot för vitfläcksgenen S och
att en mitted var heterozygot. Men 1993 upptäckte Robin Pickering att så
inte var fallet och tillsammans med gentikern Roy Robinson beslöt de 1995
att kalla den ”nya” genen för ”mitted spotting gene” och ge den
beteckningen sm.
Detta faktum gör
att det finns olika grader av vitfläckighet på Ragdolls, samt att det
finns treolika slags bicolour som för ögat ser likadana ut men som har
olika genotyp. Uppfödarna kallar dem ”true bicolour”och ”high mitted” och
”mid high”. En så kallad high mitted kan man få om man parar två mitted
Ragdolls. Den har alltså två anlag för mitted och kan bara ge
mitted-kattungar om den paras med en colourpoint. En ”true bicolour” kan
inte ge mitted-kattungar om den paras med en colourpoint. En så kallad
”mid high” är en bicolour som har ett anlag för mitted och ett anlag för
bicolour (true), den har oftast mer vitt på kroppen, kan även ha vitt på
öronen. Parar man en sådan med en colourpoint blir det endast
mitted-kattungar och bicolour-kattungar. Detta kan verka lite rörigt till
att börja med men när man väl har fått kläm på det så är det hela ganska
enkelt, och till 99% så stämmer teorin.
Colourpointen kan
ibland få en vit fläck, oftast sitter den på magen mellan bakbenen. Den
vita fläcken har inget med de dominanta vitfläcksanlagen att göra, utan är
troligtvis ett recessivt vitfläcksanlag som finns på de flesta katter,
alltså ingen feltecknad mitted som många trodde i början.
Ragdoll
standard
Generell
Beskrivning.
Ragdollen är en
massiv, stor katt med medium till stark benstomme och muskulös kropp, som
finns i tre mönstervarianter, colourpoint, mitted och bi-colour och
färgvarianterna, brun blå, choklad röd, crème och lila. Även
tabbyvarianten av alla färger är godkända. Helhetsintrycket skall vara en
kraftig katt.
Huvud.
Medelstort huvud, bred modifierad kilform med ett till utseendet platt
parti mellan öronen. Nosen skall ha en lätt böj på den översta
tredjedelen. Väl utvecklade kinder, som avsmalnar mot en rundad
välutvecklad medellång nos och välutvecklad haka.
Fel: Smalt huvud,
nos-stop, romersk nos.
Öron.
Medelstora, breda vid basen, med rundad topp. Sitter långt ifrån
varandra med en lätt framåtlutning.
Fel: Spetsiga,
stora eller små öron. För högt ansatta.
Ögon.
Stora och ovala. Yttersta delen av ögat ska vara i nivå med basen på
örat. Färgen, blå, ju intensivare desto bättre, i relation till
kroppsfärgen.
Fel:
Mandelformade ögon. Diskvalifikation: Annan ögonfärg än blå.
Kropp.
Nacken skall vara kort och kraftig. Bröstet brett och utvecklat.
Kroppen lång och muskulös med medium till stark benstomme. Muskulösare och
tyngre i bakkroppen. Den fullt utväxta katten ska vara lika bred över
skuldrorna som över bakkroppen. Medelånga ben, bakbenen något högre än
frambenen vilket gör att rygglinjen verkar slutta något från bakkropp mot
huvudet. Tassarna skall vara stora och stadiga med hårtofsar mellan tårna.
Fel: Lång och
smal nacke. Smalt bröst och cobby kropp. Korta ben, spretande tår,
avsaknad av hårtofsar mellan tårna.
Svans.
Svansen skall vara lång välpälsad och proportionelig mot kroppen.
Medeltjock vid roten, smalnar av något mot toppen.
Päls.
Medellång. Pälsen skall vara tät, mjuk och silkeaktig. Ligger intill
kroppen och skiktar sig när katten rör sig. Pälsen skall vara längst vid
ansiktets yttersta kant och runt halsen så att den ger intryck av att ha
krage. Pälsen i ansiktet är kort och blir längre från hjässan och över
ryggen, medellång på sidorna, buken och bakhasorna.
Fel: Kort päls
(Säsongvariation tillåts)
Övrigt.
Honkatten är avsevärt mindre än hankatten. Hänsyn skall tas till
hankattens kraftigare käkparti. Kattens utveckling är långsam.
MÖNSTER.
Colourpoint: Point ( öron, mask, ben och svans) skall vara bra
genomfärgade och harmonisera med kroppsfärgen. Kroppsfärgen skall vara
ljusare än pointsfärgen. Mjuka skiftningar av färg är tillåtet på kropp
och mage. Nosspegel och trampdynor i överensstämmelse med pointsfärgen.
Fel: Vita
fläckar.
Mitted:
Points (utom tassar och haka)och kroppsfärg som hos colourpoint. Vita
handskar på frambenen. Bakbenen skall vara helt vita men inte längre upp
än till övre hasen. En vit strimma skall börja vid bröstet och gå bakåt
mellan frambenen och till undersidan av svansen. Hakan skall vara vit. En
vit bläs på nosen kan förekomma.
Fel: Mörka
fläckar på handskar eller buk. Avsaknad av vit strimma på buken. Avsaknad
av vit haka.
Bicolour:
Points ( öron, mask och svans) skall vara väl avgränsade. I masken skall
det vara en vit yta format som ett omvänt V. Buken skall vara vit utan
fläckar. Vita ben är önskvärda. Kroppsfärgen en nyans ljusare än
pointsfärgen. Vita fläckar på ryggen är tillåtna. Nosspegel och trampdynor
är rosa.
Fel: Vitt på öron
eller svans.
text
sammanställd av Christine Landin.
|