Nästan i vorstehklass

Första fasanerna fällda för Britta

Första fasanerna fällda för Britta

Just nu sitter jag i husvagnen nere i Skåne på besök hos vännerna Lasse och Jenny i Åhus. Under ett par dagar har vi provat på marker där aldrig någon fågel har satts ut. Att se vilda rapphönskullar för hundarna är en upplevelse som är svårt att beskriva i ord. Nåväl – hade hönsen varit lite mindre vilda hade vi kanske fått chans på skott också. I den vind som var kom vi helt enkelt inte i håll trots ett riktigt bra hundjobb. Hönsen lättade långt innan vi hann fram till hundarna.

Britta har imponerat
Första oktober i dag och premiär på fasaner. Egentligen skulle man vänta åtminstone en månad till så tupparna hunnit färga ut, men vem kan väl vänta om man har en jaktsugen unghund.  Det är bara att konstatera att lilla Britta har skött sig och då och då nästan hanterat fasaner i god vorstehklass. Ingen som helst tvekan i resningen och för det mesta en hyfsat anpassad avance även när löporna blivit långa.

Marken där vi jagat har varit minst sagt växlande, stora betfält, potatisåkrar, trädesmark med höga nässlor och bönfält. Söket har väl inte varit så regelbundet som kanske skulle vänta sig av en pointer men desto intensivare…. Vad mer kan man väl begära av en åtta månaders unghund. Några fasaner har så klart fallit för bössan men som sagt vi väntar någon månad till innan vi börjar jaga på allvar.

Övriga hundar i flocken har så klart varit med även om detta fick bli Brittas dag. De andra hundarna har för det mesta fått tjänstgöra som apportörer för där har Britta ännu ganska långt till vorstehklass…

Lämna en kommentar