Avspänt och trivsamt

Många vuxna hundar som är här kräver ganska tuffa tag från föraren för att hålla sig på mattan när jaktlusten blommar ut för fullt. En del av dem är så hårda och har så mycket drifter att de förmodligen aldrig kommer att bli den där fina jaktkompisen som det var tänkt när valpen hämtades.

Trevligt och avspänt var det då att se Espen Moe från Kongsvinger, med sitt korthår Tiril. En mjuk, lättjobbad och trivsam hund, lite lik min Britta till sitt sätt. Espen hade gjort ett kanonjobb med den grundläggande träningen och jobbade mjukt och fint med sin hund. Lite småjusteringar av tajmingen under apporten och alla bitar kommer snart att falla på plats.

Läsa hundar
Mycket av dressyren hänger ju på att man kan läsa sin hund. Espens bror Morten var med och såg på träningen och att höra hur klockrent Morten kommenterade vad som borde göras och när var en höjdare. Inte många ser detta lika bra – men vi får väl se hur det går i praktiken… Morten ska hämta en strävhårsvalp om några veckor.

Eldressyr
Visst kräver det sin man, eller kvinna, att jobba även med en mjukare hund men jag är övertygad om att hundlivet för väldigt många fler förare skulle bli trivsammare om vi slapp den hårdhet eller kanske rättare sagt  de överdrivna drifter som finns i en del linjer. Men om det fortsätts att avla på hundar som är dresserade med hjälp av elhalsband lär vi under kommande år få se ett ökat antal hundar som väldigt få förare klarar av att dressera.

Lite konstigt är det att när användning av el någon gång kommer upp i mer officiella sammanhang, på klubbmöte och liknande tillsällningar så blir det väldigt tyst i lokalen – undrar hur detta kommer sig? Kan det vara så att det är många av dem som är med som inte klarar av sina hundar utan el och har et elhalsband i garderoben… När jag pratar med vänner i Dammark och Norge hör jag precis samma sak – användningen av el ökar och även där tycks ingen i klubbsammanhang vilja ta tag i det.

Jo – jag vet, även i vår uppfödning har vi haft hundar som varit svåra att tygla – men vi jobbar på det och el kommer aldrig att användas på våra hundar.   

Men visst, jag vet – en vorsteh ska användas till mycket, ena gången är det ett skadat djur som ska stoppas och nästa gång ska hunden lugnt se på när harar och rådjur springer förbi. Så även i fortsättningen kommer de som vill ha en kontinental stående fågelhund att bli tvungna att lära sig behärska sin hund – de är inga sällskapshundar eller ”vanliga brukshundar” vi jobbar med. Bra utbildning och att börja jobba tidigt med hundarna är svaret på hur detta ska klaras av …

En kommentar till “Avspänt och trivsamt”

  1. Johan skriver:

    Som du skriver: börja tidigt med träning och även att ha tålamod med att ta ut hund på jakt. Med min förra hund valde jag att investera ett år till i träning. tid för träning och som framför allt gav mognad. en investering jag hade glädje av hela hans liv!
    kunde både skicka honom på hare likväl som att han lät de bli då det inte gavs ’ok’

Lämna en kommentar