Är den bästa provhunden också den bästa jakthunden?

I förrgår låg stubbåkrarna snöfria, både hundarna och jag hade några härliga timmar på fälten.  I dag vräker blötsnön ner och jag fick trösta mig med att rasta skotern en stund på förmiddagen… Nåväl, jag såg på facebook att Saila, vårt avelsråd,  hade –32 grader och en och en halv meter snö, så jag kanske inte ska gnälla över lite blötsnö…

Nu till vad jag egentligen skulle skriva om – medans hundarna sökte över fälten funderade jag på den där frågan som diskuteras ibland, om den bästa provhunden också är den bästa jakthunden. Jag har till och med för mig att jag påstått det någon gång… När jag kom hem satte jag mig och försökte bena upp vad jag egentligen tycker och tror om detta genom att skriva ned några punkter, plus och minus för den rena jakthunden och den där hunden som mest går på prov och bara jagas över någon vecka per år, eller kanske inte alls.

 Nej – jag tänker inte tala om vad jag kom fram till just nu, men är väldigt nyfiken på vad ni andra har för tankar om detta. Glad om ni vill lämna några kommentarer här på sidan. Har ni också –32 grader eller om blötsnön yr kan det väl vara en bra sysselsättning att skriva ned några tankar om detta…

10 kommentarer till “Är den bästa provhunden också den bästa jakthunden?”

  1. Peter Nilsson skriver:

    Frågan är lite lurig. Bra Anders.

    Vorstehklubben, domare och provvinnare vill ju givetvis svara med ett rungande ja. Anledningen är så enkel att ett nej ifrågasätter SVK’s provform, regelverk och domarnas kompetens och bedömning kopplad till praktisk jakt. Således är det mest bekvämt med ett ja. Bara av den anledningen vill man svara nej. Diskussionen blir ju lite mer livlig då.

    Frågan utestänger en väsentlig del – nämligen föraren och jägaren. Varken provhunden eller jakthunden förmår prestera utan en god förare eller jägare. Utan dem är liksom hunden bara på rymmen. Utan människa inget prov eller jakt. Så långt är nog alla överens. På prov är föraren inte en jägare, om du frågar mig. Den hund som lyckas ta höga pris upprepade gånger, i olika väder, varierade årstider, på olika underlag och för olika domare har en mycket god förare. Högst sannolikt är det även en mycket bra provhund. Vad som saknas för att utnämna denna hund till en formidabel jakthund är att testa hur densamme beter sig då förare ska agera jägare. D v s att personen ifråga ska skjuta över sin egen hund. Hur funkar det då? På våra prov får vi aldrig veta. Slutsatsen blir att den bästa provhunden inte kan sägas vara den bästa jakthunden – bevisen håller inte i domstol.

    //Peter

  2. Jonas skriver:

    Proven tycker jag fungerar bra på att bedöma vissa egenskaper och mindre bra på vissa andra. Gäller det fart, vidd och reviering fungerar väl proven bra. Även kan viltfinnarförmågan utvärderas ibland, beror dock lite på hur fågeltillgången är, senaste två åren i fjällen har inte varit lätta för hundarna. Lydnaden är givetvis en stor del på proven och till viss del sker viss utvärdering av apporten. Dock blir det av förklarliga skäl många kastapporter på proven och få jaktsituationer vilket är lite synd. Undrar om det inte finns en eller annan elithund som det aldrig fällts fågel för.

    Dock tycker jag proven är sämre på att bedöma jaktlust och ork (kanske finns en bättre benämning), ofta ser man kommentarer som ”mattas ej under dagen” eller ”mattas något på slutet”. Vilket jag tycker är lite märkligt under en provdag går hunden 70-110 minuter, då jag jagar har jag oftast enbart en eller två hundar vilket gör att jag vill ha hundar som har tillräcklig jaktlust och mental styrka för att orka jaga en hel dag.
    Visst går farten ner något under dagen men jag vill ha hundar som letar fågel i hög fart hela dagen, eller orkar stöta klövvilt en heldag och inte lägger av trots att släpptiden är uppemot 4h.

    Sedan kan jag tycka att vorstehn blir mer och mer jämförd med våra engelska hundar, jag skulle önska att fler satsade på fullbuksprov samt att det gick att utvärdera övriga egenskaper. Vill jag ha en ren fågelhund tror jag att pointern ligger närmare till hands.

    Dock skulle jag aldrig välja att köpa en omeriterad hund med kommentarer som ”vi jagar med våra hundar” eller ”vi använder våra hundar på tysktvis” visst är vorstehn en allround hund men fågelhund till 85% och jag tycker våra prov bedömer dessa egenskaper relativt bra även om allting alltid går att förbättra.

    /Jonas

  3. Gabriel Åberg skriver:

    Utan att direkt besvara frågan med ett ja eller nej ska jag berätta om en händelse i höstas på ett fältprov.

    Jag startade min 2,5åriga tik, ”Pippi”, som är en mycket storgående hund. Hunden tränas och jagas nästan uteslutande på skog och fjäll.

    I det första släppet går Pippi i en extremt hög fart, slår hela stubben och följer mina anvisningar till fullo (sker inte alltid..). Jag var strålande glad när domaren bad oss koppla och tänkte detta var en perfekt start på dagen. Till min stora förvåning får jag kommentaren ”Detta var inte roligt att se” vilket följdes av ett uppgivet huvudskakande från mig. Pippis partner i släppet jagade inte utan snurrade runt sin förares fötter och fick bra omdöme på revieringen.
    Senare samma dag frågar samma domare mig;
    – Jagar du mycket
    – Så mycket min familj tilåter..
    – Det syns.

    Vad är det som syns? Att hunden verkligen förstått vad fågeljakt går ut på men inte fattat att är den på en stubb ska den efterlikna en symaskin fast den, med hjälp av nosen, vet att där inte sitter någon fågel?

    Tacka vet jag finskt synsätt på fältprov där hundarna premieras efter sin förmåga att verkligen använda vinden och SÖKA efter fågel och inte efter symaskinsmönster.

    Mitt svar blir alltså; Med en del svenska domares sätt att bedöma är det tyvärr inte alltid de bästa jägarna som får de högsta betygen utan de hundar vars förare för dem i fina mönster och turligt nog träffar på en fågel ibland.

    Den dag vi tror att vi vet bättre än våra hundar hur vindarna virvlar och var fåglarna sitter skulle vi inte behöva stående fågelhundar.
    Mina hundar JAGAR tillsammans med mig (dom springer inte dit jag pekar utan att jaga) och när det gäller att hitta fågel litar jag på till 100 procent på mina hundar såväl på prov som på jakt.

    Gabriel

  4. Eva skriver:

    Visst är goda prov vinnare Bra hundar,men för att testa hur bra det är att jaga mer ganske de skulle behöva gå hela dagar i tung terräng, och det kan nog vara svårt att genomföra provmässigt, men ett visst mått har vi ju på söket, och de hundar som behärskar rapportering vilket leder till mer vilt i grytan.
    Eva

  5. Micke skriver:

    Tjenare Anders!!!!!
    Frågan är jätteintressant,den har jag funderat på ofta, men jag har ett svar på frågan,dom bästa jakthundarna kommer inte på prov,för dom förs av en pensionär som är en riktig jägare och då menar jag (jägare)
    hans hund jagas 5-6 dagar i veckan,han sätter inte lydnaden i focus men han har en jävla bra jakthund,skulle den hunden tränas som provhund under alla jakttillfällen som den får,skulle den säkert hävda sig på prov.
    Så mitt svar på frågan är att dom bästa hundarna får inte möjlighet att visa sej på prov.
    /Micke

  6. Anette skriver:

    He he Anders, vilken rolig fråga du har? Nu blir det diskussion på ditt forum kan jag tänka. Inte vet jag, men finns det folk som bara har provhundar, som inte är jakthundar????
    Förstår att du träffar massor av olika hundfolk, men under mina 30 år som vorstehägare har jag då aldrig träffat på någon som bara sysslar med att gå på prov utan att också jaga. Sedan, att alla inte har möjlighet att jaga 5 till 6 dagar i veckan en hel höst, handlar för mig inte om man har en duktig jakthund eller inte, eller att man kan klassificera sig som ”rätt sorts” jägare, det handlar väl om att man inte, p.g.a familj, ekonomi och/eller jobb, har den möjligheten. Men, fråga den jägare som inte skulle vilja leva det livet, före den går i pension?! Ja, jag känner många som vill det… men att dessa stackare dessutom skulle ha sämre jakthundar..eller inte vara riktiga jägare…..njaaa????
    Oavsett hur du jagar så ÄR en lydig hund ett stort plus på jakten men lydig på ett sådant sätt, att den är glad, frimodig, jaktklok och självtänkande MEN helt hörsam på kommandon, att den begriper att jakten bygger på ett team- och samarbete där bara en bestämmer, jägaren/föraren.
    Blir då en sådan hund en sämre provhund och bättre jakthund eller blir det en sämre provhund och en bättre jakthund????

    En annan tanke kan kanske annars vara, att den förare som får sina hundar att prestera bra på prov också är en formidabel jägare, som i samarbete med sin hund under jakten ger den riktigt goda förutsättningar att förvalta sina förmågor, och att den hunden verkligen har de förmågor som behövs för att bli en bra jakthund och som bonus, dessutom blir en hund som går bra på prov! För oavsett, har du en dålig jakthund så inte blir det någon bra provhund heller, i alla fall om de ska lyckas med att ta höga poäng på fjäll, skog och/eller på fält med ”riktig” vild fältfågel. Den som inbillar sig att tro det, den lurar bara sig själv.
    Däremot finns det massor av riktigt bra jakthundar som inte blir bra provhundar eller inte provhundar alls, men det är med en fråga som hamnar på oss själva, som människor, vilka intressen vi har, hur mycket tid vi vill lägga ner på hunden osv osv. De duktiga jakthundarna får vi inte se på prov, men andra duktiga jakthundar får vi se på prov också, och de ger nog ändå en indikation på statusen på våra olika jakthundsraser // Anette 

  7. Louise med Z skriver:

    Anders och ni andra diskussionssugna….Anders frågar efter den bästa hunden, och vill höra för- och nackdelar med provhundar respektive jakthundar. Då särskiljer vi dessa som två slags ”raser” antar jag. Den bästa hunden är den som är bäst jämt i alla lägen. Det är en osedvanligt stilig hund. Den bästa provhunden är det den som är bäst på alla prov, alltid, menar du? Om du menar det, så måste svaret bli JA. Men om du menar att en hund som startas på fem prov i sitt liv och blir bäst på de 5 proven således är bästa provhunden så är svaret svårare. Det som talar negativt för den provhunden är att det kan anses som tur om den får höga betyg eftersom den inte utsätts för lika många tänkbara situationer som det finns i det verkliga jaktlivet. Men å andra sidan kanske inte den rena jakthunden utsätts för det heller då den kanske jagas i samma mark hela tiden eller kanske aldrig har störningar från andra hundar eller människor. Negativt för jakthunden är kanske att den anses olydig och då inte skulle klara ett prov men då är den ju ingen bra jakthund för olydiga hundar förstör ju jakten. Negativt för en provhund är att föraren kanske inte kan jaga över sin hund…men om en provförare inte kan skjuta över sin hund så betyder inte det att hunden är bättre eller sämre. Om föraren på ett jaktprov är ett klantarsel så får hunden inga toppbetyg, tro mig. Och jag känner till och har hört ryktas om många jägare som bommar som sjutton för sina hundar… hundarna är bra jakthundar ändå. Provhunden får sin bedömning utifrån ett fåtal jaktsituationer mot jakthundens mängdträning vilket naturligtvis måste betyda att jakthunden har större erfarenhet och därmed möjlighet att bli så mycket bättre. Såvida nu inte jakthunden får jaga färre dagar än vad provhunden går prov… det går nog att finna ett 100-tal prov att starta på under en säsong om du åker kors och tvärs i Norden, Europa, ordnar egna prov osv…. Får jag vända på frågan? ”Är den bästa jakthunden också den bästa provhunden?” Det är lika intressant, tycker jag. Jag tror att svaret på den frågan är JA. För annars är den inte värd ordet bäst. Den bästa jakthunden är den hund som är bäst! I all sorts terräng, i alla situationer, har uthållighet, störs ej om andra hundar jagar i närheten, kan stoppas, har egen motor, är följsam, är noggrann, finner ALLT vilt, apporterar så att viltet kan ätas (!). Om denna hund dessutom kan behålla alla dessa egenskaper då den förs av en annan jägare eller kan skjutas över av vilken jägare som helst då är den inte bara den bästa jakthunden i världen utan även den optimala provhunden. För varför skulle inte den hunden lyckas på ett prov? Varför skulle inte den söka av terrängen perfekt i vind, med anpassad reviering osv? Göra vilken domare som helst lyrisk? Men ”Är den bästa provhunden den bästa jakthunden?” Om det kan visas att de proven den fått alla sina topp-10-poäng på har uppvisat den variation som ett jaktligt hundliv kan innebära så är svaret JA. Men prov bygger ju på lite tur också (tycker jag i alla fall, alla håller nog inte med) Men om en provhund har toppbetyg på ALLA prov den startas på, om den startas på prov VARJE helg över Sverige, Norge, Danmark, Tyskland …för nya domare hela tiden, i 10 års tid och alltid har toppbetyg så kan vi nog ganska säkert ge den hunden en stor kram och säga: du är allt en duktig jakthund, den bästa faktiskt.Detta är inte en uppgift för en normal människa eller hund. Men diskussionen är intressant. Teoretiskt så borde svaret vara JA, både på din fråga och den omvända. Men på frågan: Är en Jaktchampion den bästa jakthunden? måste väl svaret bli, nja. En jaktchampion behöver ju inte vara den bästa provhunden i alla lägen, eller? /ursäkta att jag skrev så mycket men jag har också funderat över detta/Louise

  8. Dan skriver:

    Kan det vara så illa att man har en vorsteh utan att man jagar med den utan bara går prov?

    Ibland kan man få för sig att proven är någon slags tävling (även på denna hemsidan), men huvudsyftet med provverksamheten är ju att utvärdera aveln och att sålla fram framtidens avelshundar. Vorsteh är en utpräglad jakthund och de som inte jagar skall helt enkelt inte ha en sådan hund.

  9. David.F skriver:

    Hej på er alla.
    Ja den frågan kan nog få många svar skulle jag tro. Min åsikt är följande. Den bästa provhunden är nog trevligare att jaga över eftersom den troligast är lydigare än den rena jakthunden. Provhunden förstör mindre fågelsituationer eftersom den respekterar viltet och inte river med sig hela kullen i en (eftergång,knallapport). Dom flesta provhundar jagar nog nästan lika mycket som den rena jakthunden så där ligger den inte på minus.Problemet är att många bra jakthundar inte visar upp sig på jaktprov av olika anledningar. Min slutsats är att den bästa provhunden är om inte den bästa jakthunden så i alla fall minst lika bra och framförallt trevligare att jaga över.

    Ha det//David

  10. Rickard skriver:

    Har aldrig haft någon hund som varit bäst …
    … Men tänker som så att : Om jag ser fram emot nästa tränings/jakttur … Då är hunden tillräckligt bra !
    Finns det verkligen dom som inte någonsin känner igen sig i komentarer typ ” Dogglas Hund lyckades inte för dagen”.När man summerar dagen ???
    Måste också påtala att i min omgivning brukar hundarna vara som bäst ungefär 10 år efter sin bortgång … Jägare minns selektivt !

Lämna en kommentar