Träningsgrupper bättre än kurser – och så lite om viltspår…

Med tanke på att jag lever på att hålla kurser är kanske rubriken lite konstig. Men så här tänker jag. En eller ett par kurser är så klart hur bra som helst för den som har sin första stående hund. Om det är en kurs värd namnet borde man på en kurs eller två ha lärt sig hur man ska jobba med sin hund.  Att sedan fortsätta att springa på kurs efter kurs lär inte tillföra så mycket mer än en tunnare plånbok. Tvärt om vill jag påstå, kurser kan bygga stress för hundarna om man inte ser upp.

 En träningsgrupp ger ofta mer än en kurs och kostar inte en krona… Vadå – hittar ingen träningsgrupp… Men det är väl inte så mycket svårare än att dra igång en. Det finns säkert många som vill hänga på. Sex personer i en träningsgrupp tycker jag är lagom, då blir det gott om tid för alla att träna både vatten, spår eller vad det nu är som behöver tränas. Alla hjälps åt med råd och dåd, dra spår, kasta mås och allt vad det är. Byter ni sedan träningsområde och vatten mellan träffarna kan det bli hur bra som helst.

 Är det nu någon som är ny på det här med stående hund och inte har koll på några träningskompisar i närheten så upplåter jag gärna lite plats på den här sidan om du vill skriva ned en liten efterlysning av träningskompisar – eller varför inte prova på facebook eller gästböckerna på lokalklubbarnas hemsidor.

Förtydligande
Oj oj, såg just nu att ett litet förtydligande kan vara på sin plats. Med träningsgrupper menar jag ett gäng hundvänner som tränar i egen regi. Ser att en del klubbar använder benämningen träningsgrupper för sina sammankomster med kursledare där det då också självklart kostar en slant att vara med…

Bra tankar hos Weimaranerklubben
SWEIK hade trevligt nog bokat vårt kurstorp och vår anläggning för en helg med bland annat styrelsemöte och funktionärsträff. Vid snacket runt bordet på kvällen fick jag höra att klubben funderar på att komma ut med en enkät vid sina prov för att få lite feedback från provdeltagarna om tankar kring hur proven har varit – positivt och negativt. Vill vi ha mer folk på våra prov är det givetvis ett stort plus att tar reda på vad folk tycker och ett bra sätt är att ställa rätt frågor och få svaren på pränt…

 Kul också var att höra att det som SWEIK uppfattat som det som gett allra mest för att få mer folk ut på proven var exakt samma sak som jag propagerat för i många år – utbildning!  Här har SWEIK en bra grej som de kört i många år. Ett läger för hela klubben med ett rejält gäng instruktörer som hjälper till och i samband med lägret ordnas det också med möjlighet för att de som vill kan gå viltspårprov.

 En lite svindlande men kul tanke är att anordna motsvarande läger för alla i vorstehklubben och förlägga detta någonstans mitt i landet, någon långhelg skulle passa bra… Nog skulle jag tro att en sådan samling med möjlighet till träning och diskussioner med instruktörer från hela landet skulle ge en hel del för medlemmarna och kanske få mer folk ut på prov…

 Queen på viltsspår…
Äntligen – Queen har nu fyllt nio månader, vilket är den ålder man får starta anlagsklass på viltspår och det gjorde Queen och jag i dag. Cecilia Linder Carlsson dömde spåret på trevliga marker och gav Queen ”med beröm godkänt”. Skönt att redan nu ha fixat detta och kunna koncentrera sig mer på annan träning!

 Aldrig tidigare har jag börjat med spåret så tidigt med någon valp. Jag har alltid velat se vad de duger till på fälten innan jag börjat med viltspåren. Men tveklöst rekommenderar jag alla att starta tidigt, och också göra anlagsprovet.  Allt går så otroligt mycket lättare och snabbare om man börjar med en valp/unghund än om man börjar med en hund som fått jaga ett par år först. Nej – att lägga några viltspår gör inte att de söker med lägre nos senare i höst…

En sak till om nu någon inte vet det – anlagsprov viltspår är ett måste att ha klarat av om hunden så småningom ska kunna bli jaktchampion. Dessutom gissar jag att många tänker använda sina kontinentala hundar till eftersök också och då är det så klart ett måste att jobba på i spårskogen…

Queen och utkommandot…
När jag ändå är igång kan jag rapportera att min lilla Queen som är så himla positiv att jobba med verkar ha vissa svårigheter med att ta till sig vad jag försöker lära henne om utkommando och dirigering. Ok – jag vet, det är säkert jag som har svårt att förklara vad jag vill. Jag har hittat på en del nya övningar och tränat detta mer än vad jag gjort med någon annan hund men det är en bra bit kvar ännu tills jag blir nöjd – om jag nu någon gång blir det med dirigeringen för Queen… Nåväl, skam den som ger upp – jag vet hur jäkla bra det är med en fungerande dirigering och ett bra utkommando så jag får väl jobba på.

Vår egen träningsgrupp
Första träffen i går kväll och allt fungerade som det var tänkt. Spår och vatten stod på programmet. Ofta är svårigheten, inte minst vid vattnet, att lägga sig på en lagom svårighetsgrad för den hund man har i kopplet. Inte för lätt, då ger det inte så mycket, men inte heller för svårt – då får man simma och det är kallt i vattnet så här års…

 Nåväl ingen behövde simma i går kväll och jag gissar att alla var ganska nöjda med sina hundar – nästa gång byter bi område och vatten och ökar svårigheterna ett snäpp…

2 kommentarer till “Träningsgrupper bättre än kurser – och så lite om viltspår…”

  1. Cattis skriver:

    Nu måste jag nog säga trots den hundexpert du är… att nu är du nog lite väl kritisk vad gäller Queen… tycker hon var suveränt duktig på gårdagens vatten med tanke på hennes ålder, det är några månader kvar till bruksgrenarna och tills dess kan jag inte tänka mig annat än att det kommer att sitta perfekt:).
    Grattis till ert viltspårprov!!!

  2. Mattias Lindman skriver:

    Helt rätt, bra Anders!
    Träningsgrupp i Gävle/Gästrikland efterlyses! 
    Min mail; mattias.lindman@gmail.com

Lämna en kommentar