Trevliga, lätta att jobba med och en riktigt bra mentalitet var intrycket jag fick av Astrids kullsyskon som varit här på besök i helgen. Precis som Astrid var de spontanapportörer hela gänget och det kommer inte att krävas allt för mycket jobb innan apporteringen sitter som den ska. För er som läste om och funderar över hur det gick för min utmaning till uppfödaren kan jag väl säga att den whiskyn han fick bjuda på smakade riktigt bra…
Bortskämd har jag ju blivit i år med trivsamma förare och den här helgen var inget undantag! En extra eloge måste jag ge till de unga grabbarna Didrik och Bertil som redan innan de kom hit hade gjort ett kanonjobb med sina valpar – lydiga och glada valpar med fin kontakt, precis som det ska vara…
Att alla valparna kommer att bli trivsamma jakthundar är nog inget att tveka om men spännande ska det bli att få se dem på nästa valpträff i slutet av oktober då vi får se hur det springer på fälten också…